DET EVIGA KONTORET
Aldrig har argumenten varit starkare för att arbeta på kontor än 2026. Det kan låta märkligt med tanke på att många företag jobbat på distans eller i hybridmodeller både under och efter pandemin. Alla har haft sina personliga åsikter om detta, men under 2025 kom de objektiva utvärderingarna slag i slag. Nu vet vi att de första positiva upplevelserna av distansarbete var tillfälliga och övergående. Efter några år ser man istället försämringar i såväl produktivitet, samarbete och innovation som kunskapsöverföring och företagskultur. De första att se detta var förstås arbetsgivarna. Men hur skulle de lyckas tvinga tillbaka sin hemmasittande personal? Det visade sig inte behövas. I början av 2025 kom en undersökning på EU-nivå som visade att 70 % ville jobba maximalt en dag i veckan på distans. I USA visar andra studier att många av de yngsta lidit av dålig inskolning i sina företag, blivit osynliga vid tillsättandet av nya tjänster och ibland upplevt ensamhet och psykisk ohälsa. De, mer än andra, hade saknat chefer, kollegor och socialt sammanhang. För som det gamla afrikanska talesättet säger: ”It takes a village to raise a child.”
En annan färsk rapport hävdar till och med att kontoret snart är den enda plats som kommer att fostra oss till politiska varelser, eftersom föreningslivet är under nedmontering.
Men vilket kontor är det vi helst vill komma tillbaka till? Även här har det forskats och tänkts på senare tid. Många har vänt sig emot den ytliga tolkning av arbetsglädje som manifesterades i de ”disneyfierade” tech-kontoren runt millennieskiftet. Att ha roligt på jobbet är nämligen något helt annat än att ha roligt på fritiden. I vissa branscher har det funnits en ”toxisk positivitet” som säger att allt ska vara kul hela tiden. Men arbetsglädje är för de allra flesta att åstadkomma bra saker tillsammans. Den glädjen upplever man när flera hjärnor börjar kugga i varandra och snurra mot samma mål, inte när man åker rutschkana eller spelar pingis tillsammans. Så går i alla fall tonerna.
Det viktigaste ledordet i dagens kontorsdesign är därför inte glädje, utan kontroll. Att människor känner kontroll över sitt mående, sitt syfte på arbetsplatsen och sin tillhörighet i gruppen. Syfte och tillhörighet gäller dock inte bara arbetslokalerna, utan även kvarteret och staden utanför. Ett bra exempel är det nya huvudkontoret för Booking.com, som vi redan tittat på. Här finns till exempel en bottenvåning som är öppen för allmänheten och en restaurang driven av en flyktingorganisation som integrerar nyanlända i arbetslivet.
Inalles: Det finns mer hopp än någonsin om att kontoret ska fortsätta att föda människans bästa behov och drivkrafter. Att tillhörighet, samhörighet och syfte ska ge oss nya innovationer, framsteg och komedier om dysfunktionella chefer. Bara vi fortsätter att samarbeta, anpassa oss och arbeta.
Kan bina och myrorna så kan vi. Kontorets tid är nu.